På plats i Ushuaia
Natten innan vi anlände till Ushuaia låg vi för ankar i en väl skyddad lagun med en trång s-formad insegling.
Så fort vi skall närma oss en ankringsplats konsulterar vi Patagonia och Tierra del Fuega Nautical Guide, skriven av ett par som seglat runt i Patagonien under en rad av år. Vår ”bibel” innehåller mängder av information kring platser med detaljerade och tecknade beskrivningar för insegling och ankringsplatser, ankringsplatser där man måste dra linor iland, åt flera håll, eftersom vinden kommer snabbt och kraftigt och dessutom från alla håll då vinden rasar utför bergen och ankringsplatsen ofta ligger trångt.
Inseglingen i det här fallet beskrevs väl och vi skulle hålla oss bara några meter ut från styrbord sida av s-kröken. Stämde väl och vi kom igenom trots ebb.
Landskapet påminner lite om södra NZ eller kanske en ngn plats på Gotland, t ex Furilden. Det första vi ville göra var att ta en promenad till vad vi läst oss till skulle vara ett fint vattendrag i ett område som varit en boplats för ortens ursprungliga indianer. Vägen slingrade sig genom ett böljande landskap med för mig helt okänd vegetation. Sol och regn avlöste varann och utan varma kläder, mössa och vantar hade jag frusit.
Väl framme vid bron som verkade vara en typ militär fackverkskonstruktion med längsgående plankor för bilhjulen. Max en bil bred. Landskapet var flackt och vattendraget ringlade sig fram och jag antar att en fiskare som gillar flugfiske skulle må gått. Molnen vällde in från väst och täcker
omväxlande de snötäckta bergen, berg som lika väl kunde vara Alperna. Just som jag passerade en kurva och ett krön kom en för mig känd slogan upp i mitt huvud, ”Kap Hoburgen, no Patagonien”, för här finns flacka och gråaktiga sluttningar, stenformationer och klinter.
Innan vi vände för att gå tillbaka mötte en man som fiskade lax. Återstående distansen till Ushiaia var ca 37 Nm och vi fick vinden rätt i näsan. Det märktes att vi närmade oss en turistplats eftersom nu dök det upp katamaraner med turister som guidades till fina platser, bl a en strand som nästan täcktes av pingviner. För att få hjälp i motvinden stöttade vi med motor och fick samtidigt tillfälle att göra vatten i Watermakern, som drivs av huvudmotorn.
Klockan var ca 19.00 då vi la oss vid en mooring, en fast ankringsplats som markeras av en boj. Bojen lyfts ombord och två kraftiga linor fästs i båten. Nu måste vi lita på att anordning är väl förankrad i botten! Då vi ligger på den plats där alla andra seglare ligger känns det tryggt. Middag
i land och tillgång till långsamt internet, vilket räckte för att läsa mail. Det blir en del på en vecka:-)
I dag den 21 dec, tror det är midsommar här, har vi jobbat med att röja och städa, fixa trasiga pumpar mm. Kalle Ljung landar vid 15-tiden och då skall det vara Ship shape ombord. Söndag i dag så allt är stängt och bunkering av bränsle och förnödenheter inför den fortsatta seglingen söderut får göras i morgon måndag.
Inte så lätt att få iväg bilder då internet är enormt långsamt men här nedan ligger några stycken. Klicka för att förstora… Tror vi får ta en lång middag på matställe som har WiFi.
Ännu en fantastisk berättelse. Tackar. Hälsa Lasse och Kalle.
Snart kommer tomten.
Hej PE!
Du firar midsommar och vi försöker stå ut med årets kortaste dag. Fantastisk resa. Kom hem välbehållen med många bilder. Har du din sextant med dig?? Karol
Inför dina/era kommande seglatser:
Minns mormors/gammelmormors spontana kommentar när hon förstod vilka breddgrader ni tänker besöka.
”Du betyder så mycket för så många”. Ta den kärleken med er när ni seglar in i era nya äventyr.
Maria