Knysna till Cape Town, via Cape Agulhas och Godahoppsudden

Det blev en dryg vecka i Knysna. Så ovant att ligga i ett floddelta innanför den kluriga passagen in från Indiska Oceanen.

Tillsammans med Ann och Karl från estländska båten Serenada hyrde vi en bil och körde upp till bergspassen på 1700 m höjd och fantastiska vägar. Sydafrika har verkligen så många skiftande miljöer. Se bilder.

Den 18/12 blev det dags att lämna för att segla resten av sträckan till Kapstaden, ca 290 Nm. Mitt mål var att komma fram till marinan på förmiddagen den 20/12 för att undvika de hårda vindar som uppstår nedanför Table Mountain på eftermiddagarna just nu.

Högvattnet vid The Heads, passagen ut från Knysna, var enligt tabellen kl 05.40 så det blev en tidig morgon för att vara där i rätt tid. Jag släppte bojen kl 05.00 och motoriserade i den stilla morgonen tillsammans med kanske 8 andra båtar som alla sett luckan i vädret som gav bra segling vidare västerut och inte mins bra villkor för att gå ut via The Heads. Det blev en bra passage och jag gick nära klipporna om styrbord där djupet var störst och minst risk för brytande sjö. Härligt att vara vara ute till havs igen.

Första prognoserna sa att jag skulle få starka ostliga vindar men det ändrade sig snart till bitvis svaga vindar istället. En del motoriserande men annars bra vind och sjö. Passerade Afrikas sydligaste udde Cape Agulhas dag två och i dagsljus. Speciell känsla att veta att efter detta ska jag åter segla mer norrut. Cape of Good Hope passerade jag tyvärr i mörker kl 01.00 den 20/12.

Min plan att komma fram i tid innan vindökningen stämde bra och kl 07.45 tråcklade jag mig in till min reserverade plats i Royal Cape Yacht Club. Robert från den svenska båten Champagne mötte mig och tog tamparna. Även Jake från klubben var där. Tänk att jag fick lägga till i blankvatten. Vid kl två på eftermiddagen ökade vinden till närmar 20 ms och jag var så glad att vara väl förtöjd. Dessa vindar uppstår då Table Mountain får vita moln som täcker ”bordet med en bordsduk” och som sedan rinner ner utmed sidorna varvid vinden tar i nere vid stranden och hamnen.

Dagen efter min ankomst till Cape Town landade Maria kl 06.30. Det blev en tur med Uber ut till flygplatsen för att möta Maria. Så fint att ses igen. Senast var i mitten av april i NZ.

I dag en 22 januari är det en somrig dag och vi planerar en tur in till the Water Front där vi låg med Nerthus 2017.

Som ni förstår har vi mkt att uppleva här fram till mitten av januari. Det får bli i nästa blogginlägg.

Oceanseglingsklubben i Sverige, där vi är medlemmar, ger ut ett magasin fyra ggr på år med berättelser från medlemmars seglingar på världshaven. Jag blev intervjuad av Brigitta Silfverhielm som själv seglar mot Panama just nu tillsammans med sin Lasse ombord på SY Aura. Hon har skrivit en fin text om min ensamsegling och hur det är ur mitt perspektiv. Se texten nedan.

Till sist vill jag, och nu Maria, önska alla en riktigt God Jul och Ett innehållsrikt 2025.

Den här vägen byggdes av fångar på 1800-talet. Lite skumpigt men häftig upplevelse. Man förstår umbäranden det innebar att knyta ihop olika delar av landet.

Vacker passage genom bergspassen på lägre höjd.

Yachtklubben i nederkant av bilden. i ovankant ser in The Heads.

Vi gjorde en biltur ut till The heads. Intressant att skåda inloppet från land.

Tidig morgon då jag släppt bojen och motoriserar ut till The Heads.11, 4 meters djup just här.

När vinden kom blev det inledningsvis öppen kryssbog.

Lite senare öppnade det upp till ren undanvind. Visst ser det fint ut?

Passerar sydligaste udden Cape Agulhas.

Efter att jag rundat Godahoppsudden möts jag av strömmen som kommer upp från syd med kallare vatten. Nu har temperaturen snabbt gått från 20 gr i Indiska Oceanen och ner till 11 gr i Sydatlanten.