Martinique och Bahamas

Senaste bloggen publicerades då jag kom till Martinique, efter stopp på St Helena och Fernando de Noronha. Nu seglar jag i Bahamas sedan den 4 april.

St Anne på Martinique låg bra till för att bunkra mat och sådant som saknas i utrustningen ombord. Under längre överfarter dyker det alltid upp insikter kring vad som behövs då utrustning slits och kräver pinaler i reserv. Det blev med andra ord några jolleturer in till Le Marin som är en hub för cruisers och uthyrningsbåtar, mest katamaraner. 

Min jolle har en liten utombordare på 2.6 hk så i fyra knop tog det c 30 min in till butiker mm. Det ankrar enormt många båtar i området, inte sällan för lång tid då ägaren flugit hem. En del bor ombord år efter år medan båten sakta förfaller. Tyvärr ser jag båtar som tycks glömts bort av sin ägare. se bilder nedan.

En hel del båtägare väljer att skeppa hem sina yachts till Europa på fraktfartyg. Båtarna lyfts och surras på fartygets däck med rigg och allt.

Efter en att ha ankrat i St Anne i en dryg vecka seglade jag vidare upp mot Bahamas. På förmiddagen utklarering samt lunch tillsammans med Kurt som spenderat de senaste 10 åren i St Anne, under svenska vintern, ombord på sin Imagine. Ankaret gick upp den 27/3 på eftermiddagen.

Prognosen pekade på bra vindriktning för de kommande dryga 1000 nm medan vindstyrkorna såg ut att bli stundtals starka. Allt stämde bra och jag fick bra förhållanden hela sträckan fram till Georgetown på Great Exuma i Bahamas. Eftersom jag passerade mellan öar eller seglade utmed deras kuster blev det kortare perioder med sömn för att ha koll på vindriktning, avstånd till kust och fartyg. Alarmet var inställt på två timmar dag som natt. Viktigt för att känna mig säker även om jag somnade av misstag.

För att vara säker på att anlända på morgonen och i dagsljus seglade jag långsamt de sista två dygnen. Eftersom det blåste 10-14 ms mest hela tiden med squalls på upp till 20 ms seglade jag med bara små ”snibbar” av genua och storsegel. Det räckte för att göra 5-6 knop. Allt stämde fint och kl 08 på morgonen den 4/4 gick jag in via passet för att segla de sista nm i grunt vatten på 4-7 m in till ankringen. Jag hade fått tips på bra ankring av Emmy och Marcus Linnea som seglade i Bahamas förra året. 

Georgetown blev en positiv upplevelse eftersom jag inte visste vad som väntade. Stämningen var cool och karibisk.

Bahamas blev självständigt från Storbritannien den 10 juli 1973 och är nu en helt självstyrande medlem av Samväldet samt medlem av FN, Karibiska gemenskapen och OAS, en samarbetsorganisation för länder på västra halvklotet. 

Jag hade förberett formulären på internet så inklareringen hos Customs  och Immigration gick lätt o smidigt. Turismen är viktig och och antalet yachts som besöker Bahamas från USA och Canada är betydande. Det kostade mig 307 USD för att få mitt ”cruising permit” som omfattar bla fiskekort och inträde till nationalparken. 

När jag skriver det här har jag seglat vidare norrut i bandet av öar i Exumas. Inne bland öarna är det verkligen grunt, mestadels 2 meter eller under. Det finns leder och ankringsplaster där jag kan gå med mina 2.1 m djupgående. Vattnet är nog bland det klaraste jag upplevt. Det känns ibland som att jag svävar fram med Link One. Nattetid i månljuset blir känslan overklig då botten spelar vackert i vågrörelserna. 

Planen framöver är att i korta etapper gå vidare upp till den nordligaste delen av Exumas innan jag seglar över till Nassau där Rasmus och hans Emil ansluter den 18/4 för 10 dagars segling ombord på Link One. Det ska bli otroligt roligt att få visa lite av hur min vardag ser ut och har sett sedan vi senast såg varandra för snart tre år sedan. 

I går sjösatte jag jollen för en rekognoseringstur för att utforska reven och korallen. Finns det liv? Jo det gör det. Jag blev glad att se fina koraller och rätt mkt ”akvariefisk”.  Jag vill såklart pejla bästa platserna inför Rasmus och Emils besök. 

Se bilder nedan.

Dom här två båtarna känner jag igen från besöket 2018.

Så sorgligt.

Det kostar från ca 150 000 kr att frakta hem båten till Europa.

några av ca 300 ankrade yachts i St Anne.

Lunch med Kurt som jag mötte första gången 2023.

fint sällskap under seglingen upp mot Bahamas.

Utsikten som varierar hela tiden. Jag tröttnar aldrig….

Se de små snibbarna. Räckte för att fortfarande göra bra fart.

Första ankringen i Bahamas. Georgetown på Great Exuma.

Påväg in till Georgetown för att klarera in.

In under bron och till jolleparkeringen.

Jolleparkeringen.

Lämnar Georgtown för segling norrut i djupare vatten.

Fin ankring i ostlig vind. 4 m djupt och sandbotten.

Andra ankrigen.

Utsikt från middagsbordet.

Tredje ankringen efter lite spanande.

Den här katamaranen seglade om mig, men det tog timmar.

En liten fiskebåt. En del hk på aktern.

Här ligger jag helt solo i deg den 13/4.

Hälsningar

Per-Erling & Link One