Över Biscaya
Målet var att segla till A Coruna som ligger i NV Spanien. Det är tredje gången jag kommer till A Coruna sedan 2015, då med Nerthus. Senast var 2019 med Blue Puffin. A Coruna är en samlingsplats för långseglare vare sig man är påväg upp mot Frankrike och Engelska kanalen eller som jag siktar på värmen söderut
Min väderspaning sökte efter bästa avgångstid från Brest för att slippa svaga vindar med motorgång men också undvika allt för hård vind med hög sjö. Sagt och gjort, kl 15.00 den 14/9 lättade jag ankar från den vik jag seglat till dagen innan. Distansen över till Spanien är ca 350 Nm och min plan var att det skulle ta ca två och ett halvt dygn. Nu var det nordliga vindar på 7-10 ms som skulle hålla i sig i stort sett ända fram till mål, förutom sista timmarna då vinden såg ut att vrida mer på NO och öka till 10-14 ms. Med andra ord en bra prognos.
Med lite revad stor och spirad genua lämnade jag kusten och gick in i rutiner för några dygns segling. Molnen hängd rätt lågt vilket medförde att solpanelerna inte levererade så mycket. Batterierna är stora nog för att klara några dygn utan sol så det var inget att oroa sig för. Det är ju trots allt trevligare med sol, havet blir blåare t ex. Jag hade lagt ut en tänkt rutt för att efter dryga halva distansen gippa till en bra vinkel in mot mål. Prognosen var bra men jag har seglat lite defensivt för att alltid vara förberedd på väderskiften genom att bära mindre segelytan än om allt var som vanligt. Det är ju trots allt Biscaya.
Oron för Späckhuggare, eller Orcas som dom heter här fanns hela tiden så jag försökte tillbringa så mycket tid som möjligt på däck, i sittbrunnen. Mindre delfiner besökte Link One några gånger men vid ett tillfälle såg jag större fenor och kroppar närma sig akterifrån. Kan erkänna att pulsen steg en aning och adrenalinet forsade genom kroppen. Protokollet säger att seglare ska ta ner seglen och helst starta maskin och backa. För min del var det inte ett alternativ eftersom det skulle ta för lång tid att rulla in seglen men också var sjön för grov för att backa.
När fenorna kom närmare såg jag att det var mer gråspräckliga djur som i och för sig var större än vanliga delfiner men inte Orcas. Det kan ha varit mindre pilotvalar. Lugnt o fint rörde sig ett tiotal varelser runt Link One under några minuter utan att på något vis visa tecken på aggressivitet. Snart var allt lugn igen.
Efter att ha tillryggalagt två tredjedelar av överfarten hämtade jag ner en vindprognos för resterande sträckan. Eftersom jag tagit det lugnt ligger jag lite efter tidsplan. Ser nu att det kommer ett vindvred lite tidigare än beräknat, med tilltagande nordostlig vind med växande sjö. När jag noterar att nya prognosen stämmer och det börjar vrida tar jag ner spirbommen och rullar in mer segel för att i god tid vara förberedd. Då jag skymtar Spaniens berg långt där framme kommer vinden och jag gör god fart in mot A Coruna.
Nu mörknade det och det blev angöring i mörker. Halvmånen ger inte mycket ljus då den precis hänger i över bergen, på väg upp. Väl inne i den stora viken hamnar jag i vindskydd, ja så pass mkt att jag för första gången sedan Brest startar maskin och tuffar in till den vik jag bestämt ska bli min nattankring. Sandbotten och ca 6 m djup och väl skyddad av bergen i rådande vindriktning.
Det är alltid lika intressant och lite spännande att gå in till nya platser i mörker. Kommer det ligga många oupplysta båtar? Det visade sig vara gott om plats utöver det tre segelbåtar som redan låg där under sina ankarlanternor. Kl 02.45 bytte jag gånglantärnor mot ankarlanternan. Härligt att vara framme efter två och ett halvt dygn.
I skrivande stund ligger jag kvar vid ankringen och har städat båten under däck samt torkat bort det mesta av saltet från däck och rostfria detaljer. Använder sötvatten från mina tankar. Jag hade tänkt mig att gå in till marinan i dag men vet inte om jag gör så, det är så fint på många vis att ligga här i lugnet.
Enligt vindprognosen ser det ut som jag redan på tisdag tar mig vidare en bit västerut. Tyvärr har det varit en del attacker av Orcas i området som ligger framför mig. Det ser ut som jag får göra kortare dagsseglingar nära kusten. Enligt Guardia Civil som besökte mig i går så ska man hålla sig inom 5 nm från kusten. Den varianten av segling passar inte mig som ensamseglare, men vad ska jag göra! Jag får stämma av planerna med andra seglare då jag kommer in till marinan helt enkelt.
// Per-Erling
Hejhej Per-Erling! Härligt att höra att allt verkar gå finfint, och så roligt att följa dig! Ahkka ligger nu tryggt på sin plats i Ronehamn, har lite fix och städning att åtgärda. Men med våra 730 nm känns det ändå lite kort när man hör hur långt du tar dig…många kramar och lycka till med fortsättningen!
Låter som en bra segling.
Hej Per-Erling!
Kul att du är på ”g” igen
Ser fram emot att få läsa om dina seglaräventyr på seglarbloggen framöver
Hälsn Ted Ljungqvist
Trevligt att ha er med på resan via bloggen.
Hoppas allt är bra med er.
Hls
PE
Hej
Härligt att få ta del av din seglats. Själv korsade jag Biscaya 1966 med start från Limhamn med Aten som mål i en Laurinkoster L 32. Efter några år i Medelhavet fortsatte vi seglatsen via Kanarieöarna och Kap Verdeöarna till Västindien 1969 – 1970. Blir spännande att följa din seglats och kanske byta erfarenheter i samband med en golfrunda.
God seglats!
Clas
Hej
Du var ute tidigt! Kul att höra. Min första överfart var 1977.
Tyvärr spelar jag inte golf, men lite snack går ju att ordna ändå.