Seglar in i Visby hamn

En vecka har passerat sedan jag och Link One seglade in mellan pirarna till Visby hamn. Det var söndagen den 24 augusti.

Jag blev först mött av MS Gotland som från sin plats vid terminalen tutade och vinkade med svenska fanan. Det var en stark känsla och jag blev verkligen glad och upprymd.

På kajerna runt hamnen tutade och vinkade vänner för att sedan samlas på kajen där jag lade till kl 11.00, alldeles nära gästhamnens reception. Det blåstes fanfar av Magnus Appelholm-Bergbohm som lite senare spelade Gotländsk Sommarnatt som pricken över i. Det var Tobbe Björk som ordnat med blås och jag känner stor tacksamhet för hans stora omtanke. Tack Tobbe.

Wisby Segelsällskap med ordförande Per Vinberg hyllade mig å klubbens vägnar med välsmakande Gotlandsdricka. Mattias kom med ballonger. Ja tänk vilket fint mottagande jag fick efter min jordenruntsegling.

Radio Gotland, eller P4 Gotland som det visst heter nu, bokade in ett morgonprat dagen därpå kl 07.30. Hela Gotland var på plats på kajen så det blev ett reportage i nätbilagan samt i båda tidningarna någon dag senare. Roligt med uppskattning via media.

Den vanligaste frågan som jag får är såklart hur det känns att vara hemma igen efter tre år.

Nummer två tror jag är om jag ska ut och iväg igen.

Tredje tror jag är om det inte varit ensamt eftersom jag seglat solo.

Mitt svar på frågorna är att jag är glad att vara tillbaka och få träffa familj och vänner.

Jag har inte heller några planer på att segla iväg utan nu är jag hemma och ser fram emot vad som vad som bjuds av innehåll på landbacken.

Många tror nog att jag varit ensam i tre år men uppskattningsvis är en tredjedel av tiden segling medan två tredjedelar är jag liggande för ankar eller i en marina där jag träffar människor som bor på platsen/ön samt andra seglare.

Visst känns det lite speciellt att veta att Link One ska ligga still nu när jag är landbaserad. Jag får sakta vänja mig vid att inte färdas vidare till nya öar eller platser efter en tid på samma plats. Där jag och Maria bor se vi havet vilket är rogivande.

Många av mina vänner är kvar ute i världen och jag gläder mig åt att att ha kontakt med alla hörn av vår spännande planet.

Nu efter en vecka i Visby har jag fått en del förfrågningar om föredrag. Det är roligt och inspirerade att få visa bilder och berätta om mina upplevelse av att segla runt vår ”lilla planet” samt ger mig en chans att förmedla min bild av vad jag upplever sker med vårt klot. Vår planet är ett globalt gemensam angelägenhet och vi måste bestämma oss för hur vi ska vårda vår lilla plats i rymden. Jag har lärt mig hushålla med det mesta, kanske en aktuell kunskap när jag noterar vattenbristen på många håll.

På alla platser jag besökt säger lokalinvånarna att de inte känner igen vädermönstren. Dom är oroliga och ser hur deras levnadsbetingelser påverkas. Vindstyrkor, regnmängder, temperatur känns inte igen och gränserna av säsonger har blivit osäkra.

Vad gör jag den närmaste tiden? Jo Link One ska tömmas på allt jag lyft ombord och sakta förbereda mig och båten inför vintern. Jag ska sortera bilder och upplevelser som jag sedan kan använda vid olika tillfällen, till exempel samtal med intresserade eller föredrag. Att berätta tror jag kan underlätta omställningen till ett liv på landbacken allt medan jag får påminnas och glädjas åt allt jag fått chansen att vara med om. Det kan bli en bra blandning av nu och då.

Några dagar innan jag lämnade Nynäshamn såg prognosen för Visby ut så här för dagen då jag planerade anlända. Sol kl 11 så det fick bli mitt ETA (Estimated Time of Arrival)