Siktade land

I natt kl 03.00 väckte jag Lasse då det var dags för vaktskifte. Under natten och mitt pass blev det aldrig riktigt mörkt utan man såg ljuset vid horisonten hela tiden. Då Lasse sticker upp huvudet för att kolla ser han land. Jag hade sett det som vackra molnformationer men det var 2000 m höga och snötäckta ”alptoppar”. Avståndet var hela 35 Nm till ön som heter Smith Island och låg föröver på vår babordssida. Viss spänning sprider sig ombord nu när vi även visuellt påtagligt befinner oss i Antarktis.

Vinden tilltar och vi sträcker, bidevind 8-10 ms, till vår planerade första ankringsplats vid Melchior Islands, mellan Anvers Island och Brabant Island med sitt 2700 m höga berg.

Nu på fm siktar och passerar vi ett för oss stort isberg på ca 5 Nm avstånd. I lä av det kanske 50-100 meter höga isberget flyter en sträng av små isberg. Mitt öga har ingen erfarenhet att bedöma ett isbergs storlek eller se på vilket avstånd det befinner sig. Finns inga referenspunkter heller. Det är dem små lömska isklumparna, sk growlers, som vi nu håller ständig uppsikt efter då dem kan skada Arianna vid en krock.

En av oss sitter alltid i brunnen och den nu nästan helt färdiga ”hytten”. Kapellet är på plats. Slipper den isande vinden och hagelskurarna. Just nu ca 50 Nm kvar och med den fart vi just nu har är vi framme i år och innan vår nyårsafton är passerad.

Jag vill önska alla ett Gott Nytt År! Må 2015 bringa många glada stunder och spännande utmaningar. Gör gärna något ni länge drömt om, jag lovar att det ger mycket tillbaka.

Hälsningar från en som egentligen inte gillar kyla.
Per-Erling