Colombia

Nu har vi varit i Colombia sedan den 17 mars. Spännande med den sydamerikanska miljön och kulturen. Dess historia är dessutom spännande och lite skrämmande med tanke på Européernas grymma härjningar i de stora områdena runt hela Karibien. 

Människorna är verkligen vänliga och visar stor iver att vara behjälpliga. Alla hälsar på oss och vi känner oss trygga där vi tar oss fram. Visst finns det områden vi ska, och har, undvikit. 

Marinan är verkligen modern på alla vis. Pontoner, bastanta y-bommar samt superbra och hjälpsamma marineros/medarbetare. Några kan till och med lite engelska. 

Marinan ligger nedanför staden och nära intill kommersiella hamnen där man bland annat skeppar ut eller in kol. Vindförhållanden är sådana att det ofta blåser upp till 20 ms och för då med sig damm från de omgivande bergen och i värsta fall damm från kollagren. Vi får spola av Link One ofta. Eftersom vinden kommer från inlandet är den dessutom varm. Hela den senaste veckan har det blåst och det är ordentligt varmt. 

Trafiken är olik den vi är vana vid. Så långt känns det som vi ska vara nöjda med att alla är överens om att det är högertrafik som gäller. Det är annars total oordning och alla tutar hela tiden. Många mc kör som taxi. Så fort de ser en människa på trottoaren tutar dom. Det blir en del tutande som ni förstår, då man även tutar så fort det finns en annan bilist eller mc i närheten. Just som det slår om till grönt tutar bilarna som står sist i kön. Skulle jag gissa så kommer tutan två i checklistan, efter att motorn startar.

Häromdagen reste vi med buss till Cartagena som ligger vid kusten ca 230 km söderut. 

Vår son Fredrik är gift med Claudia vars mamma Ligia kommer just från Cartagena. Vi ville hinna med att träffa henne och hennes familj medan hon var här på sitt årliga besök. 

När bussen väl var framme efter nästan 5 timmar möttes vi av Ligia och hennes bror Alberto. 

Under två dygn blev vi fursteligt omhändertagna. Ligia har sju syskon och vi fick glädjen av att träffa tre av dom då det bjöds på en stor lunch dag två. 

Första dagen fick vi en rundvisning i staden och en av marinorna med bil av Ligia och hennes bror. Efter dagens slut hade vi förutom bilturen gått 16 000 steg. Gamla staden innanför murarna är fantastisk med ett myllrande folkliv på gatorna. 

Sedan vi återkommit till Link One i Santa Marta har vi mest tillbringat tiden i Marinan. För att komma ut från staden bokade vi in oss på en organiserad tur upp i bergen, till ett område med skog och några vattenfall. Området heter Minca och ligger 45 minuter in från kusten med bil. Turen innebar upphämtning intill marinan och guidad tur till en kaffeodling, ett vattenfall och ett ställe där vi skulle få chokladens historia. Lite naivt såg Maria och jag framför oss en liten buss som skulle ta oss upp till Minca och till de olika platserna tillsammans med guiden. 

Vi blev hämtade i en liten skranglig taxi för transport upp till Minca. Väl där blev det, efter en längre väntan, att ta oss till fots till ett litet jordbruk som bl a odlade och förädlade kaffebönan fram till malt kaffe. Intressant att lära sig processen. Det hela var väldigt småskaligt och allt skedde för hand. Vi bjöds på en kopp och givetvis köpte vi ett halvkilo. 

Efter kaffestället vandrade vi till vattenfallet där vi badade i det svala och friska vattnet. Inget märkvärdigt vattenfall men härligt med ett svalkande bad i sötvatten. Klockan hade passerat 12 så Maria och jag passade på att äta var sin yoghurt och några kex som vi hade med i vår ryggsäck. Lunch ingick i programmet men först en 45 minuters vandring upp och ner i dalgångarna. Vilken tur att vi hade med oss lite skaffning och inte minst vatten. 

Lunchen fick vi i en resturang som låg avsides och byggd i bambu på en brant sluttning med fantastisk utsikt över bergen. En riktigt fin lunch och efterföljande fördrag om Colombias natur och djurliv. Som avslutning fick vi ett föredrag om chokladens historia samt en noggrann förevisning kring hur chokladfrukten var uppbyggd och alla steg fram till den choklad vi lärt oss uppskatta. Efter promenaden tillbaka till utgångspunken hade vandrat över 7 km i värmen. Någon turistbuss med AC fick vi aldrig uppleva. Taxiresa nedför berget tillbaka till Marinan och Link One. Även om dagen blev lång och det kändes i kroppen efter vandring och bitvis klättring i den stekande värmen var vi glada över allt vi fått uppleva och lära oss under dagen.

Till Marinan hör ett stort hotell där vi kan utnyttja en pool. Vi har de senaste dagarna gått dit på eftermiddagen för att ta ett svalkande dopp i svalt sötvatten. Just nu sitter jag i hotellets reception och publicerar det här inlägget. Snart ner till båten för en middag ombord. 

//PE&Maria

Claudias mamma Ligia lagar lunch till oss. Ligia längst till vänster i bild.

Frukost på taket till hotellet i Cartagena.

Påväg in till centrum i Cartagena.

Fin dekoration på en av gatorna i Cartagena.

Enorm bambu. Perfekt för byggnationer.

Vackra chokladfrukter från bergen i Minca.

Choklad ”frukten”. Bönorna i mitten.

Kaffe från den lilla plantagen i Minca.

Utsikten från Link One akteröver.