Vanuatu till Indonesien

Seglingen från Vanuatu till Saumlaki i Indonesien var verkligen bra och variationsrik. Variationen bestod främst i att vi angjorde Stora Barriärrevet vid Raine Island Entrance för att under tre dagar segla bland korallreven fram till Torres Strait. Jag fick en 23 kilos Yellow fin Tuna just innan Barriärrevet. Bilder nedan.

Det var viktigt att ha bra koll på kortet eftersom reven sällan nådde vattenytan. Det blåste en del så det var heller inte så enkelt att se uppgrundningarna via färgskiften i vattnet. Allt gick fint och vi hade två nattstopp just intill rev som inte var torrlagda. Bra djup på sand med vågskydd från revet även om det inte nådde vattenytan.

Väl ute på andra sidan och på ett nytt hav var vinden svag men byggde snart upp till 10-15 ms akterifrån.

Vi kom fram till Saumlaki på morgonen vilket var perfekt. Tyvärr såg jag att staget, det som går från undre spridaren och upp till masten just under övre spridare, hade i stort sett gått av. Lyckligtvis inga andra skador och jag kunde med bara genua segla in till ankringen.

Jag hamnade på 20 m djup med bra fäste. La ut all kätting jag har och plussade på med 12 m tamp för att få rätt antal meter ute för djupet.

Nu började processen att klarera in. Jag hade redan matat in alla uppgifter via internet kring Link One samt mkt mer. Hade även skaffat ett ”visum on arrival” via nätet. Första anhalt var Quarantine som kom ombord för att kolla det sanitära samt medicinförrådet. Allt gick bra och jag fick ett papper med stämplar och underskrifter. Nästa station var Immigration som ville kolla pass mm och visumet som fanns i deras system eftersom jag lagt in alla uppgifter där. Jag hade printat ut alla dokument i flera kopior. Här är det papper som regerar. Min stämpel uppskattades stort. Nu har jag visum för en månad med rätt att förlänga en månad.

Efter Immigration var det dags att möte Customs nere vid jollebryggan. Färd ut till Link One för att igen kolla medicinlådan samt en falska vin och några ök.viktigast var att fotografera maskinen och maskinens serinummer/identiteten. Allt väl förutom att officern inte kunde hitta de uppgifter jag lagt in i deras system. Jag visade honom på min dator och tillsammans skickade vi in underlaget igen. Allt väl trodde jag när vi var åter på stranden. Vi skulle ses senare för att ordna alla dokument. När jag satt ner med honom i hans enkla kontor kom det fram att han återigen hade haft bort mina uppgifter. Som tur var hade jag med min dator och vi kunde tillsammans skicka igen. Nu gick det bra och nu fick jag fina officiella dokument med stämplar och signering.

Saumlaki är den skitigaste och smutsiga plats jag någonsin besökt. Lika illa som när jag var här med Nerthus 2017. All plast kastas på gator eller i havet. Barnen leker bland all plast som ligger kastad runt deras hus. Det finns ingen som helst insikt i vad det innebär. Allt du köper läggs i små plastpåsar. Vattendragen är som avlopp och det luktar illa. Jag kan ge så många exempel men nöjer mig med detta. Sorgligt.

Med hjälp från två andra båtar, Tin lizzy från Tyskland och Serenada från Estland har vi tillverkat ett nytt och tillfälligt stag till min mast. Underbart med hjälpsamma seglarvänner. Via min vän Kjell på Sailutions i Auckland får jag två nya stag skickade till Lombok, grannön till Bali, dit jag planerar anlända 22/8. Storartad service måste jag säga.

I dag har vi klarerat ut från den här regionen för att segla vidare i Indonesien och vidare västerut. Nästa stop i närheten av Komodo, där varanerna/drakarna finns.

Jag har bunkrat med grönsaker och frukt från den enorma marknaden. Lämnar i morgon lördag den 27/7.

Tin lizzy och jag hade sällskap ela vägen från Vanuatu till Saumlaki i Indonesien. Trevligt att snacka via VHF varje dag för att bl a stämma av vindprognoser.

Nattliga besökare. Liftade med Link One hela natten.

Den här boobyn envisades också med följa med. Skitade ner solpanelerna dessvärre.

Efter ca 1,5 timmar var den säkrad och död på däck. 23 krig…

Det blev ordentligt med mat och frysen fick startas. Fileerna är obeskrivliga likasom smak och kvalitet efter att snabbt studsat i stekpannan.

Beslaget på en av spirbommarna gick sönder men lyckligtvis hamnade delarna på däck. Efter mejlväxling med Kjell på Sailutions i Auckland kunde jag laga och hopnita beslaget på plats igen.